De flesta svenskar håller nog sommaren för den bästa tiden på året, men för en grupp av människor är det utan konkurrens hösten som är bäst: svampälskarna. Även om man kan plocka blåbär och lingon under slutet av sommaren ha ändå svampen en speciell plats i mångas hjärtan. De flesta känner till kantarell och trattkantarell, men allt fler upptäcker även kantarellernas släktingar, den svarta och den rödgula trumpetsvampen. Som alltid gäller det dock att bara plocka de svampar man är säker på. Känner man bara till kantarell och champinjon kan det vara en bra idé att gå en svampkurs. Många studieförbund anordnar kurser där deltagarna får lära sig mer om olika ätbara svampar. I sådana kurser ingår ofta tips på hur man bäst konserverar, förvara och tillagar olika matsvampar.
Skogens skafferi
Förutom svampar och bär finns det ett flertal andra vilda växter som går att äta. De flesta har nog någon gång ätit harsyra och granskott eller druckit te gjort på tallbarr. Maskrosblad går att använda i sallader, och roten kan kokas och sedan ätas. För att slippa den bittra smaken bör man först skala och urlaka roten. I den svenska arméns överlevnadshandbok är maskrosen en av de viktigaste växterna vid en överlevnadssituation. Även ängssyra kan användas i sallader, och även i soppor och redningar. Ramslökens blad har en smak som påminner om vitlök, och har länge använts som krydda i matlagningen i Tyskland. Den bör dock inte hettas upp, då detta förstör dess smak och näringsämnena går förlorade. Istället kan man använda den i pesto eller potatissallad. Kirskål, som även kallas skvallerkål eller kärs, är idag ett av våra vanligaste ogräs. Det går dock utmärkt att använda i matlagingen, i rätter där man annars använder kål eller spenat, t.ex. stuvningar och omeletter. Växten infördes ursprungligen till Sverige av munkar som läkeväxt och grönsak.